Niking skrev:Vattenkraft är f.ö. bland det miljövänligaste sättet att producera el på. Släpper inte ut några som helst avgaser och inget avfall överhuvud taget. Vilket energislag slår det?
/Niklas
Niking skrev:Vattenkraft är f.ö. bland det miljövänligaste sättet att producera el på. Släpper inte ut några som helst avgaser och inget avfall överhuvud taget. Vilket energislag slår det?
/Niklas
Famag skrev:Är det ingen av er debattörer som ser något problem med de tillstånd som statliga myndigheter kräver.
Får dom inte betalt om de inte har något på sina skrivbord.
Rent ut: Ett jävla ocker bedrivs av statens tjänare.
Brickan skrev:Jag föreslår att du tar en titt på någon av våra större reglerade älvars sjösystem den tid på året när magasinen tömts… Då är man oftast nere på "naturlig" vattennivå. Den skadan kan aldrig repareras.Niking skrev:Vattenkraft är f.ö. bland det miljövänligaste sättet att producera el på. Släpper inte ut några som helst avgaser och inget avfall överhuvud taget. Vilket energislag slår det?
/Niklas
Famag skrev:Är det ingen av er debattörer som ser något problem med de tillstånd som statliga myndigheter kräver.
Får dom inte betalt om de inte har något på sina skrivbord.
Rent ut: Ett jävla ocker bedrivs av statens tjänare.
anersimyra skrev:Det är riktigt, hur vi än vänder oss har vi röven bak. Vad gäller dagens småskaliga vattenkraftverk är de " felbyggda " om jag förstått saken rätt. Turbinerna är mycket effektiva " fiskkvarnar " t.e.x . Men eftersom vi nu känner till problemen kan de kanske åtgärdas. Vi är ju medlemmar i EU, därifrån borde finnas en mängd bidrag som kan skjutas till för att lösa åtminstone delar av problemet. Här måste finnas en politisk vilja att hjälpa, istället för att stjälpa den enskilde. Skål och gott nytt år forumkamrater.
torpöbo skrev:Jag anser att samtliga verksamheter skall miljökompensera dvs. även husbyggnation på åkermark. Vill man bygga hus på åkermark skall det avsätta pengar till en fond så att motsvarande åkermark kan nyodlas någon annanstans inom landet.
torpöbo skrev:Lika så är det med vattenverksamhet såsom vattenkraft, fisken är en viktig resurs som ibland kräver tillgång till områden nedströms eller uppström vattenkraftverken för att kunna fortplanta sig, har fisken tidigare haft tillgång till dessa områden är det självklart att den fortsatt skall ha det även efter en utbyggnad av vattenkraftverk.
torpöbo skrev:Hur ska man då lösa detta problem med små vattenkraftsägare som inte har råd att bygga fiskvägar förbi sina kraftverk.
Det finns några grundproblem, det största är att det är olika dyrt vid olika kraftverk att bygga fiskvägar. Det behöver inte betyda att en fiskväg vid ett mindre kraftverk är mindre ekonomiskt resurskrävande att bygga än en vid ett större kraftverk.
Hur löser man då finansieringen av fiskvägarna av fiskvägarna samtidigt som man ger en morot till att bygga fiskvägar.
Jo man gör helt enkelt så att man lagstiftar om en fond där kraftverksägaren får betala in en summa per producerad KW säg 5 öre, de företag som producerar många KW får betala mer till fonden och det som producerar lite KW från betala mindre till fonden dvs. rättvist. Till fonden betalar man som kraftverksägare till den dagen att man har åtgärdat sitt vandringshinder dvs. den dag då fiskvägen är byggd och bevisligen fungerar(Det skall inte löna sig att göra en billig åtgärd som inte funderar för att slippa avgiften).
Ur fonden skall sedan vattenkraftsägare med mindre resurser dvs. mindre produktion där det egentligen inte lönar sig med fortsatt drift om en fiskväg krävs kunna söka pengar. Från den dagen som hindret är åtgärdat och bevisligen fungerar slipper kraftverksägaren betala avgiften med andra ord kommer det vara lönsamheten öka för byggnationen av fiskvägen ju tidigare den utförs.
I praktiken kommer den procentuella avgiften innebära att de större kraftbolag som äger stora vattenkraftverk i Norra Sverige med hög produktion av KW kommer få betala utbyggnaden av fiskvägar vid de mindre kraftverken där ägaren inte kan få lönsamhet med de nya kraven. Jag anser att mitt upplägg är väldigt smart, det är på tiden att vattenkraften får betala för sina egna kostnader utan att samhället blandas in. Samtidigt kommer utbyggnaden av fiskvägar skapa sysselsättning.
torpöbo skrev:Det som vattenkraftsägaren förlorar efter byggnation av fiskvägen är kostnad för skötsel och vattnet som släpps i fiskvägen, dessa 2 faktorer tror jag enbart skulle verka som morot för vattenkraftsägare att effektivisera spilla mindre vatten förbi turbinerna och investera i effektivare teknik med mindre förluster.
torpöbo skrev:Det är ju konstigt att i storleksordningen 95 % av vandringshindren producerar 5 % av energin eller omvänt att 5 % av vandringshindren producerar i storleksordningen 95 % av energin, alla vandringshinder har liknande miljöpåverkan.
Men avgiften kommer 5 % av vattenkraften få betala 95 % av fiskvägarna.
Niking skrev:torpöbo skrev:Jag anser att samtliga verksamheter skall miljökompensera dvs. även husbyggnation på åkermark. Vill man bygga hus på åkermark skall det avsätta pengar till en fond så att motsvarande åkermark kan nyodlas någon annanstans inom landet.
Det är inte helt enkelt att ersätta prima åkermark, som alltför ofta tas i anspråk för hus, industrier, köpcentra, vägar etc. Det som ligger närmast till hands är ju i så fall att omvandla den skogsmark, som tidigare var åker.
Men då får man betänka anledningen till att åkrarna en gång planterades igen med gran. I det flesta fall var det ofta lågproducerande marginaljordar, där åkerbruk helt enkelt inte lönade sig då och knappast lär löna sig nu heller. Inte helt enkelt att ersätta de bästa åkerjordarna med marginaljordar.
Niking skrev:torpöbo skrev:Lika så är det med vattenverksamhet såsom vattenkraft, fisken är en viktig resurs som ibland kräver tillgång till områden nedströms eller uppström vattenkraftverken för att kunna fortplanta sig, har fisken tidigare haft tillgång till dessa områden är det självklart att den fortsatt skall ha det även efter en utbyggnad av vattenkraftverk.
Fisken viktig resurs för vem då, om jag får fråga? Sportfiskarna och fågelskådarna möjligtvis, men knappast viktig för mig som skogsägare. Snarast tvärt om, med tanke på dagens vattendirektiv och miljöbalk.
Niking skrev:torpöbo skrev:Hur ska man då lösa detta problem med små vattenkraftsägare som inte har råd att bygga fiskvägar förbi sina kraftverk.
Det finns några grundproblem, det största är att det är olika dyrt vid olika kraftverk att bygga fiskvägar. Det behöver inte betyda att en fiskväg vid ett mindre kraftverk är mindre ekonomiskt resurskrävande att bygga än en vid ett större kraftverk.
Hur löser man då finansieringen av fiskvägarna av fiskvägarna samtidigt som man ger en morot till att bygga fiskvägar.
Jo man gör helt enkelt så att man lagstiftar om en fond där kraftverksägaren får betala in en summa per producerad KW säg 5 öre, de företag som producerar många KW får betala mer till fonden och det som producerar lite KW från betala mindre till fonden dvs. rättvist. Till fonden betalar man som kraftverksägare till den dagen att man har åtgärdat sitt vandringshinder dvs. den dag då fiskvägen är byggd och bevisligen fungerar(Det skall inte löna sig att göra en billig åtgärd som inte funderar för att slippa avgiften).
Ur fonden skall sedan vattenkraftsägare med mindre resurser dvs. mindre produktion där det egentligen inte lönar sig med fortsatt drift om en fiskväg krävs kunna söka pengar. Från den dagen som hindret är åtgärdat och bevisligen fungerar slipper kraftverksägaren betala avgiften med andra ord kommer det vara lönsamheten öka för byggnationen av fiskvägen ju tidigare den utförs.
I praktiken kommer den procentuella avgiften innebära att de större kraftbolag som äger stora vattenkraftverk i Norra Sverige med hög produktion av KW kommer få betala utbyggnaden av fiskvägar vid de mindre kraftverken där ägaren inte kan få lönsamhet med de nya kraven. Jag anser att mitt upplägg är väldigt smart, det är på tiden att vattenkraften får betala för sina egna kostnader utan att samhället blandas in. Samtidigt kommer utbyggnaden av fiskvägar skapa sysselsättning.
För det första kommer producenterna att lägga ut denna kostnad på elkonsumenten. Det är alltså du och jag som kommer att få betala detta. Har du en för liten elräkning idag, torpöbo?
Niking skrev:För det andra kommer det främst att ge byråkraterna, miljödomstolarna och konsulterna mer jobb, eftersom varje ny fiskväg givetvis kräver miljötillstånd - som tar i genomsnitt ca 4 år i dagens läge! http://www.svensktnaringsliv.se/fragor/ ... 56393.html Värre lär det bli i framtiden.
Niking skrev:För det tredje, så blir resultatet mindre miljövänlig el i form av mer kol och oljekraftverk. Men det kanske du tycker är bra, topöbo?
Niking skrev:torpöbo skrev:Det som vattenkraftsägaren förlorar efter byggnation av fiskvägen är kostnad för skötsel och vattnet som släpps i fiskvägen, dessa 2 faktorer tror jag enbart skulle verka som morot för vattenkraftsägare att effektivisera spilla mindre vatten förbi turbinerna och investera i effektivare teknik med mindre förluster.
Eller så lägger man ner det lilla vattenkraftverket, vilket är det troligaste resultatet. För ju mindre vatten till fiskvägarna, ju sämre lär de ju fungera. Det kommer knappast miljömupparna att tolerera. Allktså blir det väldigt lite vatten kvar till elproduktionen. För stora vattenkraftverk blir det ju procentmässigt sett betydligt mindre vatten som behöver gå till fiskvägarna.
Niking skrev:torpöbo skrev:Det är ju konstigt att i storleksordningen 95 % av vandringshindren producerar 5 % av energin eller omvänt att 5 % av vandringshindren producerar i storleksordningen 95 % av energin, alla vandringshinder har liknande miljöpåverkan.
Men avgiften kommer 5 % av vattenkraften få betala 95 % av fiskvägarna.
Tja, vissa vandringshinder är ju viktigare än andra för fisken. Så det går knappast att dra alla vandringshinder över en kam.
Sedan får man ju betänka att om det ska va fisk och flodpärlmussla i varenda vattendrag, så lär det få mycket långtgående effekter på dagens skogsbruk! Bl.a. tvärstopp på alla avverkningar så fort det finns en liten tendens till körskador, samt omöjligt att lagligt rensa diken. Är det verkligen dit vi inom skogsbruket vill komma?
/Niklas
torpöbo skrev:Niking skrev:torpöbo skrev:Jag anser att samtliga verksamheter skall miljökompensera dvs. även husbyggnation på åkermark. Vill man bygga hus på åkermark skall det avsätta pengar till en fond så att motsvarande åkermark kan nyodlas någon annanstans inom landet.
Det är inte helt enkelt att ersätta prima åkermark, som alltför ofta tas i anspråk för hus, industrier, köpcentra, vägar etc. Det som ligger närmast till hands är ju i så fall att omvandla den skogsmark, som tidigare var åker.
Men då får man betänka anledningen till att åkrarna en gång planterades igen med gran. I det flesta fall var det ofta lågproducerande marginaljordar, där åkerbruk helt enkelt inte lönade sig då och knappast lär löna sig nu heller. Inte helt enkelt att ersätta de bästa åkerjordarna med marginaljordar.
Det må så vara men när byggherrarna blir tvungen att fondera åkermarkens marknadsmässiga värde till en fond dvs. ca 150' - 300' per ha i slättbygder så kommer den ekonomiska faktorn styra städerna till att förtätas och byggas mer effektivt. Jag anser att åkermarkens värde skall värderas annorlunda jämfört med dagens läge. Dock bygger ju tanken på att vi inför tullar igen och ökar vår självförsörjande grad samt enbart upphandlar livsmedel i våra offentliga inrättningar enligt svenska djurskydd samt växtskyddsregler samt inför krav på hög rening av slammet så att det kan återföras till åkermarken utan att åkermarken kontamineras.
Man behöver inte bygga städer på den plattaste marken, Nobel kom på dynamiten för 100 år sedan.
torpöbo skrev:Niking skrev:torpöbo skrev:Lika så är det med vattenverksamhet såsom vattenkraft, fisken är en viktig resurs som ibland kräver tillgång till områden nedströms eller uppström vattenkraftverken för att kunna fortplanta sig, har fisken tidigare haft tillgång till dessa områden är det självklart att den fortsatt skall ha det även efter en utbyggnad av vattenkraftverk.
Fisken viktig resurs för vem då, om jag får fråga? Sportfiskarna och fågelskådarna möjligtvis, men knappast viktig för mig som skogsägare. Snarast tvärt om, med tanke på dagens vattendirektiv och miljöbalk.
Jag anser väl att fisken är en viktig resurs för att tillföra näring till befolkningen, jag skiter personligen fullständigt i sportfiskarnas och fågelskådarnas intressen de är oftast extremister.
torpöbo skrev:Vattendirektiven är på sätt och vis både bra och dåliga. Först och främst skall tätorter och kommuner se över sina utsläpp innan man ger sig på det areella näringarna. Miljöbalken och vattendirektiv har ju grundats beroende på ett behov då man ser hur våra förfäder mot sämre vetande i vissa fall gjort ganska osmarta saker, kantzoner mot vattendrag och liknande finns ju till för en anledning sen kanske inte de där högstubbarna gör så mycket nytta. Sen vill nog ingen skogsägare ha en sönderkörd skog med det finns ju teknisk utrustning för att minska skador exempelvis stockmattor och liknande att använda sig av.
torpöbo skrev:Niking skrev:torpöbo skrev:Hur ska man då lösa detta problem med små vattenkraftsägare som inte har råd att bygga fiskvägar förbi sina kraftverk.
Det finns några grundproblem, det största är att det är olika dyrt vid olika kraftverk att bygga fiskvägar. Det behöver inte betyda att en fiskväg vid ett mindre kraftverk är mindre ekonomiskt resurskrävande att bygga än en vid ett större kraftverk.
Hur löser man då finansieringen av fiskvägarna av fiskvägarna samtidigt som man ger en morot till att bygga fiskvägar.
Jo man gör helt enkelt så att man lagstiftar om en fond där kraftverksägaren får betala in en summa per producerad KW säg 5 öre, de företag som producerar många KW får betala mer till fonden och det som producerar lite KW från betala mindre till fonden dvs. rättvist. Till fonden betalar man som kraftverksägare till den dagen att man har åtgärdat sitt vandringshinder dvs. den dag då fiskvägen är byggd och bevisligen fungerar(Det skall inte löna sig att göra en billig åtgärd som inte funderar för att slippa avgiften).
Ur fonden skall sedan vattenkraftsägare med mindre resurser dvs. mindre produktion där det egentligen inte lönar sig med fortsatt drift om en fiskväg krävs kunna söka pengar. Från den dagen som hindret är åtgärdat och bevisligen fungerar slipper kraftverksägaren betala avgiften med andra ord kommer det vara lönsamheten öka för byggnationen av fiskvägen ju tidigare den utförs.
I praktiken kommer den procentuella avgiften innebära att de större kraftbolag som äger stora vattenkraftverk i Norra Sverige med hög produktion av KW kommer få betala utbyggnaden av fiskvägar vid de mindre kraftverken där ägaren inte kan få lönsamhet med de nya kraven. Jag anser att mitt upplägg är väldigt smart, det är på tiden att vattenkraften får betala för sina egna kostnader utan att samhället blandas in. Samtidigt kommer utbyggnaden av fiskvägar skapa sysselsättning.
För det första kommer producenterna att lägga ut denna kostnad på elkonsumenten. Det är alltså du och jag som kommer att få betala detta. Har du en för liten elräkning idag, torpöbo?
Nej, det är tillgång och efterfråga som styr elpriset dvs. nordpol. Kraftverksägarna kommer inte få mer betalt än de får idag, de har haft många årtioenden på sig att samla ihop pengarna.
torpöbo skrev:Niking skrev:För det andra kommer det främst att ge byråkraterna, miljödomstolarna och konsulterna mer jobb, eftersom varje ny fiskväg givetvis kräver miljötillstånd - som tar i genomsnitt ca 4 år i dagens läge! http://www.svensktnaringsliv.se/fragor/ ... 56393.html Värre lär det bli i framtiden.
Ja, ska vi börja med att ta bort lite byrokrati kan vi ju börja med att rensa lite bland byrodirektörerna på länsstyrelserna runt om i landet.
Jag anser att man inte behöver alla instanser om man reglerar det som skall gälla i lag på ett smidigt sätt. Som det är nu ger länsstyrelser och liknande myndigheter "personliga" odemokratiska tillstånd och utlåtande.
torpöbo skrev:Niking skrev:För det tredje, så blir resultatet mindre miljövänlig el i form av mer kol och oljekraftverk. Men det kanske du tycker är bra, topöbo?
Vist är det så men det har ju visat sig att vattenkraften inte är så miljövänlig. Sverige är ju även exportör av el och det skulle vi vara om vi släppte vad jag bedömer vara en ungefärlig volym om max 0,5 % av totala produktionen genom fiskvägar. Att riva ut vandringshinder där det idag inte alls bedrivs någon verksamhet skulle bara göra naturen en tjänst exempelvis gamla kvarndammar.
torpöbo skrev:Niking skrev:torpöbo skrev:Det som vattenkraftsägaren förlorar efter byggnation av fiskvägen är kostnad för skötsel och vattnet som släpps i fiskvägen, dessa 2 faktorer tror jag enbart skulle verka som morot för vattenkraftsägare att effektivisera spilla mindre vatten förbi turbinerna och investera i effektivare teknik med mindre förluster.
Eller så lägger man ner det lilla vattenkraftverket, vilket är det troligaste resultatet. För ju mindre vatten till fiskvägarna, ju sämre lär de ju fungera. Det kommer knappast miljömupparna att tolerera. Allktså blir det väldigt lite vatten kvar till elproduktionen. För stora vattenkraftverk blir det ju procentmässigt sett betydligt mindre vatten som behöver gå till fiskvägarna.
Ja men de vattenkraftverken får betala mer i fonden som de mindre kraftverken kan söka pengar ifrån för att finansiera utbyggnaden av sina fiskvägar. Jag är inte så påläst när det gäller storlekar på småskaliga vattenkraftverk men någonstanns måste det finnas en minsta tillrinning för att det skall kunna drivas ekonomiskt med underhåll och liknande men säg att det är 100 l/s. Släpper man 10 l/s så har man fortfarande 90 % av intäkterna kvar + att man kan hålla en stam uppströms eller nedströmlevande fisk som då skapar ett mervärde för fiskerättsägarna i vattendraget.
torpöbo skrev:Niking skrev:torpöbo skrev:Det är ju konstigt att i storleksordningen 95 % av vandringshindren producerar 5 % av energin eller omvänt att 5 % av vandringshindren producerar i storleksordningen 95 % av energin, alla vandringshinder har liknande miljöpåverkan.
Men avgiften kommer 5 % av vattenkraften få betala 95 % av fiskvägarna.
Tja, vissa vandringshinder är ju viktigare än andra för fisken. Så det går knappast att dra alla vandringshinder över en kam.
Sedan får man ju betänka att om det ska va fisk och flodpärlmussla i varenda vattendrag, så lär det få mycket långtgående effekter på dagens skogsbruk! Bl.a. tvärstopp på alla avverkningar så fort det finns en liten tendens till körskador, samt omöjligt att lagligt rensa diken. Är det verkligen dit vi inom skogsbruket vill komma?
/Niklas
Det stämmer mycket väl att man inte kan dra alla vandringhinder över en kam, men jag beskrev det generellt för att skogsbönder som kanske i detta fallet inte är så pålästa skall förstå. Det är ju den första gyllene regeln när det gäller fiskvård dvs. att aldrig skapa en vandringsväg som aldrig funnits.
Min uppfattning är att ju desto fler vattendrag fiskarter och flodpärlemussla har möjlighet att fortplanta sig i desto mindre behöver man vara rädd för att ett bestånd slås ut, vilket jag tror kan vara ett argument för mindre restrektioner. Sen finns det ju vattendrag exempelvis den sjö som jag växt upp vid där den lokala öringarten leker i ca 3 strömmande vattendrag varav 1 har fungerande fiskväg, där får man ju hålla mer koll på vad som händer. Dock förstår jag inte hur skogsbruket runt den sjön skulle kunna påverkas av dessa fiskar.
torpöbo skrev:Om man skall ha ett effektiv markutnyttjande med utdikningar och liknande måste man ha en effektiv naturvård. Som jag sa innan så finns det ju saker att göra som underlättar och möjliggör avverkning under sämre förhållande till relativt enkla medel exempelvis stockmattor över en bäck eller liknande.
torpöbo skrev:Sen för att öka företagsamheten på landsbygden och få ett mer levande Sverige styr vi om det statliga skattetrycket efter befolkningstäthet och därigenom styr byråkrati samt företag bort från storstadsregionerna till glesbygd.
Att bygga tätare och högre i städerna är ju förvisso bra, men tullar inom EU lär knappast inträffa. Då är det troligare att EU och frihandeln växer.
Och vad dynamiten beträffar, så var den ju så kraftfull så att att ingen människa ens skulle våga drömma om att använda den i krig... Säger bara atombomb...
Den matfisk som går upp i mindre vattendrag mättar inte särskilt många människor, utan mest sportfiskare och deras familjer.
Vad yrkesfiskare beträffar, så mättar de väl mest byråkrater, om jag fattat det rätt. För det är väl fler fiskebyråkrater än yrkesfiskare i Sverige, har jag för mig.
Ingen skogsägare vill naturligtvis ha en massa körskador på sin mark. Men att undvika körskador kostar skogsägarna en massa pengar i form av fördyrande avverkningar och att skogsägaren i vissa fall får avvakta med avverkningen tills maskinlaget kommer nästa gång, eller nästa gång igen, eller nästa...
Ökade kostnader för kraftägare betyder minskad tillgång på vattenkraftsel och därmed högre pris till konsument.
,5% minskning av produktionen kan motsvara en väldigt stor del av vinsten i ett företag. Dessutom bör den procentuella produktionsminskningen bli betydligt större för små vattenkraftverk än för stora vattenkraftverk och då blir det en ren förlustaffär.
Dessutom är gamla kvarnar ofta kulturhistoriskt värdefulla objekt - vilket gör dem skyddsvärda!
Och om då 10 liter alltid ska gå till fiskvägen, så innebär det att under sommaren kan kraftverket knappt producera något över huvud taget, utan måste släppa allt vatten till fiskvägen - särskilt när det blir torrsomrar typ 2013!
Om det då är fiskrättsinnehavarna som tjänar på fiskvägen, så borde väl också fiskrättsinnehavarna och inte kraftägarna dels bekosta fiskvägen, dels ersätta kraftägarna för förlorad inkomst? Sedan får fiskerättsinnehavarna i sin tur ta ut detta av sportfiskarna genom höjda priser på fiskekort?
Sedan kan man ju fundera varför just den öringarten är så skyddsvärd. Borde väl gå att ersätta den med andra öringsarter, eller?
För det första ska byråkratin bort från landsbygden. För det andra måste det skapas riktiga jobb på landsbygden, inte terapijobb som du tycks föreslå. Det är krånglet som ska bort, inte friheten!
torpöbo skrev:Jag tycker mig kunna se en viss fyrkantighet. jag försöker själv att ha en helhetssyn...
torpöbo skrev:Då ska ju även djur-, växt-produktionen och slakt ske efter de regler som gäller i övriga EU, dvs. sänkta djurskyddskrav i Sverige.Niking skrev:Att bygga tätare och högre i städerna är ju förvisso bra, men tullar inom EU lär knappast inträffa. Då är det troligare att EU och frihandeln växer.
torpöbo skrev:- Trivialt.... Du fattar nog.Niking skrev:Och vad dynamiten beträffar, så var den ju så kraftfull så att att ingen människa ens skulle våga drömma om att använda den i krig... Säger bara atombomb...- All vildlevande östersjölax havslevande lax leker enligt min kunskap i strömmande sötvattendrag.Niking skrev:Den matfisk som går upp i mindre vattendrag mättar inte särskilt många människor, utan mest sportfiskare och deras familjer.
torpöbo skrev:- Kan så vara, men det viktiga är ju att det finns fisk att fiska...Niking skrev:Vad yrkesfiskare beträffar, så mättar de väl mest byråkrater, om jag fattat det rätt. För det är väl fler fiskebyråkrater än yrkesfiskare i Sverige, har jag för mig.
torpöbo skrev:- Ett maskinlag bör i södra sverige i dagens läge ha tillgång till trailertransport för att kunna arbeta effektivt. En bra avverkningsledare kan planera så att enbart trakter med bärighet avverkas. Det är åt helvete för mycket pengar i maskiner och för pressat för entreprenörerna. Varför kan inte skogsmaskintillverkarna sänka priset på maskinerna. Där är ju där den största kostnaden ligger för entreprenören som sedan läggs på skogsägaren.Niking skrev:Ingen skogsägare vill naturligtvis ha en massa körskador på sin mark. Men att undvika körskador kostar skogsägarna en massa pengar i form av fördyrande avverkningar och att skogsägaren i vissa fall får avvakta med avverkningen tills maskinlaget kommer nästa gång, eller nästa gång igen, eller nästa...
torpöbo skrev:- inte om vattenkraftsbranchen kompenserar för sin miljöpåverkan internt. Tillgång och efterfråga kommer att styra.Niking skrev:Ökade kostnader för kraftägare betyder minskad tillgång på vattenkraftsel och därmed högre pris till konsument.
torpöbo skrev:Niking skrev:,5% minskning av produktionen kan motsvara en väldigt stor del av vinsten i ett företag. Dessutom bör den procentuella produktionsminskningen bli betydligt större för små vattenkraftverk än för stora vattenkraftverk och då blir det en ren förlustaffär.
Dessutom är gamla kvarnar ofta kulturhistoriskt värdefulla objekt - vilket gör dem skyddsvärda!
- har man ett företag med 0,5 % i vinstmarginal ska man stark fundera på att lägga ner, då man som företagare är väldigt sårbar.
torpöbo skrev: Man kan ju fundera på om alla kraftverk verkligen skall finnas om man nu inte klarar av att miljökompensera efter att ha funnit på platsen i ca 100 år.
torpöbo skrev:det är mycket möjligt att den procentuella minskningen är störra för små vattenkraftverk men då har vi det intererna utgämningssystemet som jag föreslår som kommer lösa dessa problem. Får den lilla kraftverksägaren betalt för att utföra sin åtgärd från fonden så kommer som sagt enbart dennes produktion sänkas något.
torpöbo skrev:- ja det kan bli följden, men det skogliga tillväxten skunker väl exempelvis också en torrsommar, likaså mängden skör inom landbruket, det är ju nått man som företagare får ta hänsyn till.Niking skrev:Och om då 10 liter alltid ska gå till fiskvägen, så innebär det att under sommaren kan kraftverket knappt producera något över huvud taget, utan måste släppa allt vatten till fiskvägen - särskilt när det blir torrsomrar typ 2013!
torpöbo skrev:- fiskerättsägarna har oftast inte bett om vattenkraftverk, det är vattenkraften som drar in vinsterna inte fiskerättsägarna på fiskekort.Niking skrev:Om det då är fiskrättsinnehavarna som tjänar på fiskvägen, så borde väl också fiskrättsinnehavarna och inte kraftägarna dels bekosta fiskvägen, dels ersätta kraftägarna för förlorad inkomst? Sedan får fiskerättsinnehavarna i sin tur ta ut detta av sportfiskarna genom höjda priser på fiskekort?
torpöbo skrev:- vissa fiskarter finns bara i ett eller få vattendrag, bland annat denna öringart likaså rödingart. Det är ju riktigt mycket aptanke att utrota en djurart bara för att kunna driva vattenkraft som ger 0,5% i vinst dvs. typ ingenting.Niking skrev:Sedan kan man ju fundera varför just den öringarten är så skyddsvärd. Borde väl gå att ersätta den med andra öringsarter, eller?
torpöbo skrev:Niking skrev:För det första ska byråkratin bort från landsbygden. För det andra måste det skapas riktiga jobb på landsbygden, inte terapijobb som du tycks föreslå. Det är krånglet som ska bort, inte friheten!
Sänkta skatter ökar företagsamheten och därigenom automatiskt antalet arbetetstillfällen, då lönar det att sig mer att driva företag i glesbefolkade jämfört med i storstadsregionerna, samtidigt genom att sänka det statliga skattetrycket så får kommunerna fortfarande in sina intäkter som behövs för att driva den lokala välfärden.
torpöbo skrev:Det finns tillräckligt med naturvård i skogen om man räknar med det skogliga impedimentet som är ca 20 % av den totala ytan. Dock är det väldigt onödigt och tyder på okunskap om man dikar ut sådana mossmarker och myrmarker som är så näringsfattiga att skogen inte kommer att växa där ändå hur mkt man än dikar ur.
torpöbo skrev:Körskador i skogen fördyrar avverkningskostnaden radikalt. Jag var på ett ställe och körde, där var det 300 m uppkörda krondiken som jag pressade virket igenom ut till avlägget. Den gången eldade jag upp ungefär 50 % mer diesel jämfört med i vanliga fall. Så körskador fördyrar radikalt avverkningskostnaderna.
Niking skrev:torpöbo skrev:Jag tycker mig kunna se en viss fyrkantighet. jag försöker själv att ha en helhetssyn...
Jag kan inte se att du tar någon hänsyn till kraftverksägarna. Din "helhetssyn" påminner mycket om det runda glasögat http://www.skogsaktuellt.se/?p=43723&pt=108&m=1422
Maskinflytt kostar mycket pengar, liksom egen trailertransport och en veckas stillestånd. Dessutom är det inte så lätt att planera körschemat flera veckor i förväg med hänsyn till vädret. Inte ovanligt på sommaren att ett område får 40-50 mm regnskur, medan det inte kommer en droppe 5 km bort. Hur ska virkesköparen kunna planera för sådant?
Billigare skogsmaskiner med bibehållen kapacitet vore förstås önskvärt, men utvecklingen går tyvärr inte ditåt. Marknaden kräver tydligen nyare och dyrare maskiner, som måste gå i tvåskift 12 månader om året.
torpöbo skrev:Niking skrev:Jag kan inte se att du tar någon hänsyn till kraftverksägarna. Din "helhetssyn" påminner mycket om det runda glasögat http://www.skogsaktuellt.se/?p=43723&pt=108&m=1422
Jag är verkligen inte ett rundglasögon, tycker jag har en ganska öppen syn på tillvaron. Men just i detta fallet är jag nog mer påläst än dig vilket är lite småtrevligt. Du låter lite som en politiker som inte vill inse faktum och se saker ut flera synvinklar.
torpöbo skrev:Det finns ett faktum och det är att i de första vattendomarna som gavs tidigt i vattenkraftverkens och dammarnas historia så togs hänsyns till fisket och kompensation för detta. Om du inte tror mig så så får du ringa till mark och miljödomstolen i Växjö o kräva ut några tidiga domar.
torpöbo skrev:Med andra ord så är kompensation och byggnation av fiskvägar ungefär lika gammal som vattenkraftsutbyggnaden i sig. I sjön Sommen där domen fastställdes år 1907 är minimitappningen med hänsyns tagen till fisken 3,5 m/s. Denna kompensation glömdes sedan bort och skedde inte senare i vattenkraftsutbyggnadens historia och beror enligt åsikt på att bondförnuftet flyttade till stan och att kraftverksägarna bara såg dollartecken.
torpöbo skrev:Samtidigt har forskning visar att fiskvägar behövs och gör nytta.
torpöbo skrev:Niking skrev:Maskinflytt kostar mycket pengar, liksom egen trailertransport och en veckas stillestånd. Dessutom är det inte så lätt att planera körschemat flera veckor i förväg med hänsyn till vädret. Inte ovanligt på sommaren att ett område får 40-50 mm regnskur, medan det inte kommer en droppe 5 km bort. Hur ska virkesköparen kunna planera för sådant?
Billigare skogsmaskiner med bibehållen kapacitet vore förstås önskvärt, men utvecklingen går tyvärr inte ditåt. Marknaden kräver tydligen nyare och dyrare maskiner, som måste gå i tvåskift 12 månader om året.
En maskinflytt sparar tid och pengar och ökar flexibiliteten, om det inte så skulle det ju inte användas. Det är ju marknaden som styr priset på skogsmaskiner. Om avverkningskostnaden minskar pga. att maskinerna blir billigare behövs inte lika effektiva maskiner och ett nytt break even skulle infinna sig.
torpöbo skrev:Nu lägger jag ner denna diskussionen, den är lite som Israel mot Palestina, där jag är Israel dvs. hatad men till slut vinner ändå. Tack för mig.
Det var ju det allmänna samhällsintresset som ville ha en utbyggd vattenkraft, så att industrialiseringen kunde sätta fart på allvar.
Att fiskvägar skulle göra någon som helst nytta för kraftverksägarna, tvivlar jag starkt på. Fiskvägarna är dyra att bygga och minskar dessutom elproduktionen.
torpöbo skrev:Nej min argument tryter inte, men är onödigt att argumentera med människor som vrider det man skriver på ett helt annat håll en texten var ämnad från början. Tror inte du i flera fall förstår var som är skrivet tyvärr.
torpöbo skrev:Som en så enkel sak som sportfisket. Jag BRYR mig inte om sportfiskets intressen vilket jag sagt, jag tycke fiske är långtråkigt och jobbigt. Det fiske jag bedriver gör jag med nät och bottengarn det är ju inte fiske i en sportfiskares ögon. Dock så är fisket en inkomst för vattenrättsägarna och som kan skapa arbetstillfällen det med.
Mitt intresse ligger mer i forskningen och de tekniska lösningarna på det som jag ser som ett problem.
torpöbo skrev:Det är en självklarhet att man skall sträva efter att låta en isolerad fiskpopulation som kanske bara finns i ett begränsat vattensystem, som hindras av ett konstgjort vandringshinder från att nå lekplatser för att kunna nå de populationsnivåer som ligger på en säker nivå för överlevnad. Vid de platser där vandringshinder där det inte finns sådana fiskarter behövs ej heller några åtgärder.
torpöbo skrev:Niking skrev:Det var ju det allmänna samhällsintresset som ville ha en utbyggd vattenkraft, så att industrialiseringen kunde sätta fart på allvar.
Uppenbarligen håller samhällsintresset på att vrida sig åt ett annat håll igen då forskningen har gått framåt då gamla miljödommar redan börjat omprövas.
torpöbo skrev:Niking skrev:Att fiskvägar skulle göra någon som helst nytta för kraftverksägarna, tvivlar jag starkt på. Fiskvägarna är dyra att bygga och minskar dessutom elproduktionen.
Det finns fler intressenter runt ett vattendrag än kraftverksägarna, denna argumentation liknar en argumentation om att man exempelvis skulle få släppa ut kreosot hur som helst bara för att det kostar pengar att ta hand om kreosotspillet.
Ungefär lika dumt är det i mina ögon att inte kompensera för det konstgjorda vandringshinder, där det finns fiskpopulationer som måste komma förbi dessa för att kunna leka och fortplanta sig. Det var inget som lagen tog hänsyns till 1918 pga. okunskap men idag har forskningen kommit framåt kunskapsnivån större.
torpöbo skrev:Fattar inte hur du kopplar ihop små vattenkraftverk och körskador i skogsbruket.