totala vikten på färdig ved plus spån flisor mm ökat med cirka 200 kg fub
Varifrån denna 200kg? Slår man in 1fub - 1000kg i vedmaskinen kommer det ut 1000kg ved - spån o skräp.
adahlm skrev:totala vikten på färdig ved plus spån flisor mm ökat med cirka 200 kg fub
Varifrån denna 200kg? Slår man in 1fub - 1000kg i vedmaskinen kommer det ut 1000kg ved - spån o skräp.
Är det inte högst relevant givet att många köper långved med leverans på timmerbil (som vi gjorde). Här görs ofta priset upp genom att räkna travvolym (ca. 25 m3t på en timmerbil utan släp) och för detta ska säljaren ha betalt. För att få ett hum om priset så används ofta m3fub som grund genom fastvolymprocenten och prislistan för björkmassaved.
Jo men om dom väger veden så väger den cirka 415 kg kubiken rå plus minus enstaka kg. Ta det gånger 2,7 i omräkningstal och lägg till vikten för spån flisor mm så kommer dom upp i nästan 1200 kg fub för råvaran vilket är helt omöjligt.
adahlm skrev:Jo men om dom väger veden så väger den cirka 415 kg kubiken rå plus minus enstaka kg. Ta det gånger 2,7 i omräkningstal och lägg till vikten för spån flisor mm så kommer dom upp i nästan 1200 kg fub för råvaran vilket är helt omöjligt.
Aah, nu förstår jag hur du menade.
Är det möjligt att väga nån av säckarna? Antar att virket var fällt nyligen nu på 2024-års sida.
adahlm skrev:Är det inte högst relevant givet att många köper långved med leverans på timmerbil (som vi gjorde). Här görs ofta priset upp genom att räkna travvolym (ca. 25 m3t på en timmerbil utan släp) och för detta ska säljaren ha betalt. För att få ett hum om priset så används ofta m3fub som grund genom fastvolymprocenten och prislistan för björkmassaved.
Måste nog säga att systemet vi har här i Finland är mycket tydligare och ger mindre risk för fel.
Dvs. Skördaren mäter och virket körs ut i högar. Då vet man med mycket stor noggrannhet vad det finns i högen som man som vedhandlare köper upp.
Skördaren mäter i FPB och mätsystemet kalibreras med manuella mätningar enligt visst schema. Inga som helst omräkningstabeller används i den processen.
Torbjörn Johnsen skrev:Det här med vikt blir ju ett ganska konstigt utgångsläge för diskussionen? Ingen i "vedkedjan" får ju betakt, eller betalar efter vikt. Varken skogsägaren, vedproducenten eller vedköparen. Alla gör affärer efter volymmått. Att då blanda in vikten, som dessutom varierar och förändras stort hos ved beroende på årstid och torkning blir ju enligt mitt sätt att se det som ett sidospår.
Vi har mätt upp det säkraste måttet vi kan mäta: styckvis klavat och längdmätt rundvirke i m3fpb. Sedan har vi gjort en så bra mätning som möjligt av den travade volymen (för att få en uppfattning om fastvolymprocenten för ett stamvedslass) och vi har fyllt ved i olika behållare med kända volymer (storsäckar och traktorflak). Vi tar gärna en diskussion om det finns osäkra punkter i denna "mätkedja" och vilka de i så fall skulle kunna vara? Fyllnadsgrad? Vedträdens storlek? Stamvedens grovlek? Krympning eller något annat? Men att ta vägen över ett ännu osäkrare viktmått kan ju knappast tillföra den här jämförelsen någonting?
Vedproducent skrev:Torbjörn Johnsen skrev:Det här med vikt blir ju ett ganska konstigt utgångsläge för diskussionen? Ingen i "vedkedjan" får ju betakt, eller betalar efter vikt. Varken skogsägaren, vedproducenten eller vedköparen. Alla gör affärer efter volymmått. Att då blanda in vikten, som dessutom varierar och förändras stort hos ved beroende på årstid och torkning blir ju enligt mitt sätt att se det som ett sidospår.
Vi har mätt upp det säkraste måttet vi kan mäta: styckvis klavat och längdmätt rundvirke i m3fpb. Sedan har vi gjort en så bra mätning som möjligt av den travade volymen (för att få en uppfattning om fastvolymprocenten för ett stamvedslass) och vi har fyllt ved i olika behållare med kända volymer (storsäckar och traktorflak). Vi tar gärna en diskussion om det finns osäkra punkter i denna "mätkedja" och vilka de i så fall skulle kunna vara? Fyllnadsgrad? Vedträdens storlek? Stamvedens grovlek? Krympning eller något annat? Men att ta vägen över ett ännu osäkrare viktmått kan ju knappast tillföra den här jämförelsen någonting?
Så du tycker ni har rimliga siffror om vikten blir 1200 kg fub?
Torbjörn Johnsen skrev:Det här med vikt blir ju ett ganska konstigt utgångsläge för diskussionen? Ingen i "vedkedjan" får ju betakt, eller betalar efter vikt. Varken skogsägaren, vedproducenten eller vedköparen. Alla gör affärer efter volymmått. Att då blanda in vikten, som dessutom varierar och förändras stort hos ved beroende på årstid och torkning blir ju enligt mitt sätt att se det som ett sidospår.
Vi har mätt upp det säkraste måttet vi kan mäta: styckvis klavat och längdmätt rundvirke i m3fpb. Sedan har vi gjort en så bra mätning som möjligt av den travade volymen (för att få en uppfattning om fastvolymprocenten för ett stamvedslass) och vi har fyllt ved i olika behållare med kända volymer (storsäckar och traktorflak). Vi tar gärna en diskussion om det finns osäkra punkter i denna "mätkedja" och vilka de i så fall skulle kunna vara? Fyllnadsgrad? Vedträdens storlek? Stamvedens grovlek? Krympning eller något annat? Men att ta vägen över ett ännu osäkrare viktmått kan ju knappast tillföra den här jämförelsen någonting?
Torbjörn Johnsen skrev:Vedproducent skrev:Torbjörn Johnsen skrev:Det här med vikt blir ju ett ganska konstigt utgångsläge för diskussionen? Ingen i "vedkedjan" får ju betakt, eller betalar efter vikt. Varken skogsägaren, vedproducenten eller vedköparen. Alla gör affärer efter volymmått. Att då blanda in vikten, som dessutom varierar och förändras stort hos ved beroende på årstid och torkning blir ju enligt mitt sätt att se det som ett sidospår.
Vi har mätt upp det säkraste måttet vi kan mäta: styckvis klavat och längdmätt rundvirke i m3fpb. Sedan har vi gjort en så bra mätning som möjligt av den travade volymen (för att få en uppfattning om fastvolymprocenten för ett stamvedslass) och vi har fyllt ved i olika behållare med kända volymer (storsäckar och traktorflak). Vi tar gärna en diskussion om det finns osäkra punkter i denna "mätkedja" och vilka de i så fall skulle kunna vara? Fyllnadsgrad? Vedträdens storlek? Stamvedens grovlek? Krympning eller något annat? Men att ta vägen över ett ännu osäkrare viktmått kan ju knappast tillföra den här jämförelsen någonting?
Så du tycker ni har rimliga siffror om vikten blir 1200 kg fub?
Vi vet inget om vikten. Varför är inte våra volym-siffror rimliga? Vari består mätfelen när vi mäter volym?
Kort information om skogsforum.se