Skogsekonomi

[EmilYN]

mån 02 jan 2023, 11:38#786754 Hejsan!
Först och främst, gott nytt år 🌲 👍
Jag har funderat länge på hur skogsägare ställer sig till att använda en del av sin skog som kolsänka och tjäna pengar på det. Detta är något som redan händer i vissa delar av landet men inte i så stor utsträckning.
Eftersom jag själv inte äger skog så söker jag att få lite förståelse här.

Hade du som skogsägare varit öppen för det?
Om ja, hur stor del av din skog hade du ägnat åt det?
Om det fanns en bra svensk lösning idag som gjorde det enkelt för dig att använda en del av din skog som kolsänka, hade du använt det?

• Läs mer om Skogsekonomi
• Kolla in hela forumet
• Se vad som skrivs just nu

[Niking]

mån 02 jan 2023, 12:15#786757 Att lämna skogen obrukad åt sitt öde under lång tid känns minst sagt tveksamt av flera skäl.

1 Vem står för ersättning/finansiering?

2 Hur garanteras skogsägaren ersättning över tid? (Ny regering, lågkonjunktur, Corona-utbrott etc. kan ju lätt slå undan benen för en sådan ersättning).

3 Hur garanteras att ersättningen indexeras med hänsyn till inflation?

4 Hur beskattas ersättningen?

5 Hur länge ska ersättningen gälla? Å vad händer med skogen och markägarens brukningsrätt därefter?

6 Hur påverkas ersättningen av t.ex. barkborreangrepp, vindfällen, skogsbrand etc. som ju sänker eller t.o.m. omöjliggör ett nettoupptag av koldioxid under en längre period?

7 Vill markägare verkligen lämna sin skog för vind och våg under lång tid? Många äldre NO-områden rent ut sagt fördjävliga ut (med skogsbrukarögon).
/Niklas

/Niklas

[gurka]

mån 02 jan 2023, 12:16#786758

Hade du som skogsägare varit öppen för det?
Om ja, hur stor del av din skog hade du ägnat åt det?

All skog är redan en kolsänka genom sin tillväxt.
Skogsägaren levererar, från luften upptaget co2, i bundet form till samhället.
Uppskattningen från media för detta är minimal och i många fall försöker man snarare begränsa produktionen dvs co2 upptaget.

[EmilYN]

mån 02 jan 2023, 13:58#786765

Att lämna skogen obrukad åt sitt öde under lång tid känns minst sagt tveksamt av flera skäl.

Hejsan! Jag gör mitt bästa av svarar på alla frågor nedan.

1 Vem står för ersättning/finansiering?

- Bolag som vill kompensera för sitt utsläpp. Stora kandidater är flygbolag, fartyg/frakt samt bilföretag. Finns andra mindre bolag som har också visat intresset.

2 Hur garanteras skogsägaren ersättning över tid? (Ny regering, lågkonjunktur, Corona-utbrott etc. kan ju lätt slå undan benen för en sådan ersättning).

- Ersättningen är ej beroende av ovan. Bolag som måste kompensera för sitt utsläpp kommer behöva kompensera i många år framåt.

3 Hur garanteras att ersättningen indexeras med hänsyn till inflation?

- Ersättningen justeras i enlighet med inflationen.

4 Hur beskattas ersättningen?

- Ersättningen blir en inkomst för skogsägare. Beskattningen beror helt på hur skogsägaren väljer att redovisa intäkterna.

5 Hur länge ska ersättningen gälla? Å vad händer med skogen och markägarens brukningsrätt därefter?

- Ersättningen ska gälla i 5 år. Skogsägaren väljer därefter att förbinda sig i ytterligare 5 år efter det eller att göra något annat med sin skog. Markägaren får bruka sin skogen och ta hand om den men ej avverka.

6 Hur påverkas ersättningen av t.ex. barkborreangrepp, vindfällen, skogsbrand etc. som ju sänker eller t.o.m. omöjliggör ett nettoupptag av koldioxid under en längre period?

- Helt ärligt så har jag inget bra svar just nu. Men uppskattar frågan och kommer fundera på detta seriöst.

7 Vill markägare verkligen lämna sin skog för vind och våg under lång tid? Många äldre NO-områden rent ut sagt fördjävliga ut (med skogsbrukarögon).

- Jag håller med här. Viktigt för markägare att känna att man ha kontroll över läget och inte lämna sin skog för vind och våg som du sa där.

[80-90]

mån 02 jan 2023, 15:11#786770 Vore kanske intressant detta ?? Vart vänder man sej för mer Spec info ??

[gurka]

mån 02 jan 2023, 15:41#786773

1 Vem står för ersättning/finansiering?

- Bolag som vill kompensera för sitt utsläpp. Stora kandidater är flygbolag, fartyg/frakt samt bilföretag. Finns andra mindre bolag som har också visat intresset.

Denna åtgärd är väl en reklam-/marknadsförings-åtgärd.
Det blir väl ingen fördel för co2 balansen eller klimatet att ta fram mer bundet kol till det cirkulära systemet?

[Lars Lundqvist SLU]

mån 02 jan 2023, 15:58#786776

6 Hur påverkas ersättningen av t.ex. barkborreangrepp, vindfällen, skogsbrand etc. som ju sänker eller t.o.m. omöjliggör ett nettoupptag av koldioxid under en längre period?

Detta är kärnfrågan.
Om skogsägaren får betalt av samhället när den stående volymen ökar, hur hanterar man då en situation där den stående volymen minskar? Dessutom är det ju redan så att den stående volymen ökar på 97,5% av skogsmarken varje år. Ska man kunna få betalt även för ungskog?

[HannuRöj]

mån 02 jan 2023, 17:11#786783 😀 Varför välja loose-win om man kan välja win-win..? Finns redan tjänster som bjuder båda effektivare kolsänka och ökat tillväxt.
https://www.mhy.fi/sv/kolbindningstjanster

Hannu
"Pappa trivs i skogen, verkstaden och pannrummet"

[skogshare]

mån 02 jan 2023, 17:18#786784 Det enda rättvisande bör givetvis vara att det är den årliga tillväxten(koldioxidupptagningen) på respektive fastighet som ska ligga till grund för en eventuell klimatersättning -om en sådan löpande redovisning är möjlig. Då regleras dessutom ersättningen automatiskt vid avverkning.

[Mangan]

mån 02 jan 2023, 18:26#786794 Laserskaning med uppskattning av stående volym, skilllnaden skall betalas eller fås utebetalt såsom koldioxidskatt.

Självvald väg i egen skog

[Niking]

mån 02 jan 2023, 19:02#786802

Laserskaning med uppskattning av stående volym, skilllnaden skall betalas eller fås utebetalt såsom koldioxidskatt.

Laserskanningen skulle då behövas göras årligen (=dyrt), jämfört med den nationella laserskanningen (som hittills gjorts vart tionde år).

Edit: Vem ska betala laserskanningen?
/Niklas

Senast redigerad av Niking mån 02 jan 2023, 20:26, redigerad totalt 1 gång.

/Niklas

[Niking]

mån 02 jan 2023, 19:28#786809

6 Hur påverkas ersättningen av t.ex. barkborreangrepp, vindfällen, skogsbrand etc. som ju sänker eller t.o.m. omöjliggör ett nettoupptag av koldioxid under en längre period?

Detta är kärnfrågan.
Om skogsägaren får betalt av samhället när den stående volymen ökar, hur hanterar man då en situation där den stående volymen minskar? Dessutom är det ju redan så att den stående volymen ökar på 97,5% av skogsmarken varje år. Ska man kunna få betalt även för ungskog?

Nu var det ju inte samhället (staten), utan privata transportbolag och dylikt som skulle (tvingas att) stå för fiolerna.

Men självklart växer ju även ungskogen och borde därmed kunna generera ersättning från systemet.
/Niklas

/Niklas

[Niking]

mån 02 jan 2023, 20:17#786820

Att lämna skogen obrukad åt sitt öde under lång tid känns minst sagt tveksamt av flera skäl.

Hejsan! Jag gör mitt bästa av svarar på alla frågor nedan.

Tack för svar

1 Vem står för ersättning/finansiering?

- Bolag som vill kompensera för sitt utsläpp. Stora kandidater är flygbolag, fartyg/frakt samt bilföretag. Finns andra mindre bolag som har också visat intresset.

2 Hur garanteras skogsägaren ersättning över tid? (Ny regering, lågkonjunktur, Corona-utbrott etc. kan ju lätt slå undan benen för en sådan ersättning).

- Ersättningen är ej beroende av ovan. Bolag som måste kompensera för sitt utsläpp kommer behöva kompensera i många år framåt.

Det är ju politiska beslut som tvingar bolag till detta avlat. Hux flux kan det komma nya beslut som slår undan benen på finansieringen av systemet.

3 Hur garanteras att ersättningen indexeras med hänsyn till inflation?

- Ersättningen justeras i enlighet med inflationen.

4 Hur beskattas ersättningen?

- Ersättningen blir en inkomst för skogsägare. Beskattningen beror helt på hur skogsägaren väljer att redovisa intäkterna.

Beror ju också på hur skattesystemet och dess regler utformas. Hux flux kan det bli andra regler som antingen gynnar eller missgynnar systemet.

5 Hur länge ska ersättningen gälla? Å vad händer med skogen och markägarens brukningsrätt därefter?

- Ersättningen ska gälla i 5 år. Skogsägaren väljer därefter att förbinda sig i ytterligare 5 år efter det eller att göra något annat med sin skog. Markägaren får bruka sin skogen och ta hand om den men ej avverka.

Hur räknas då vanlig beståndsvårdande röjning och gallring, när det gäller begreppet "avverkning". För när väl ett nytt bestånd väl har etablerats, så återstår ju i princip bara några beståndsvårdande röjningar och gallringar fram till slutavverkning.

6 Hur påverkas ersättningen av t.ex. barkborreangrepp, vindfällen, skogsbrand etc. som ju sänker eller t.o.m. omöjliggör ett nettoupptag av koldioxid under en längre period?

- Helt ärligt så har jag inget bra svar just nu. Men uppskattar frågan och kommer fundera på detta seriöst.

Gör så! Det är förvisso force majure i många skogsägares ögon, men ändå en del av skogsägarnas verklighet.

7 Vill markägare verkligen lämna sin skog för vind och våg under lång tid? Många äldre NO-områden ser rent ut sagt fördjävliga ut (med skogsbrukarögon).

- Jag håller med här. Viktigt för markägare att känna att man ha kontroll över läget och inte lämna sin skog för vind och våg som du sa där.

Bra!

/Niklas

[Niking]

mån 02 jan 2023, 22:02#786844 Å ytterligare en fråga till trådskaparen:

8 Ska den tänkta fonden bara ge betalt för just skogens koldioxidupptag? Alltså inte gynna biologisk mångfald eller dylikt (utöver skogsvårdslagens absoluta minimikrav)?
/Niklas

/Niklas

[Skogsola]

tis 03 jan 2023, 09:43#786873 Vad gör ni när CO2 sparande blir så populärt så virkesbristen blir akut? Ändrar spelreglerna eller hoppas att ryssexporten kommer igång?

Rottne F12, Volvo EC70, Valtra A75, Kranman P25
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH